Storys About Justin Bieber

- Kenny, jag är inte kär! Flinade jag. Han skakade roat på huvudet.
- Nene... bjud henne på middag men inte kär... log han. Jag suckade lättsamt, en suck som betydde 'lägg ner'.
Men Kenny kanske hade lite rätt... hon var så... perfekt! Jag gillade henne det var i alla fall en sak som är säker.
Jag hade snyggat till mig, om en kvart skulle jag och Scooter åka till Bonnie's hotell. Om en vecka skulle vi åka till Mexico, jag fick helt enkelt ta vara på tiden, och ikväll skulle jag och Bonnie äta på en fin resturang...
Bonnie
Jag stod framför speglen. Jag hade på  mig en svart tajt klänning och svarta wedges.

- Okej... sa alla på samma gång.
- Bra idé eller? Sa jag.
- Jättebra sweetie, sa Gaga och log.
- Då kör vi på det, sa jag.
- Ja det gör vi, sa Usher och flinade.

- Ja, förlåt. sa jag och klev ur limousinen. 
- Be inte om förlåtelse, sa Gaga och log mot mig. Vi gick på planet och jag fick fönster plats. Jag kollade genom fönstret när vi lyfte. Jag orkade inte tänka så jag satte på mig hörlurar och kopplade in dem i min Ipod. 
Jag lysnade Blah Blah Blah av Ke$ha.

(låtsas att pratet i början inte är med!)
Jag gick ut till de andra och tittade förvänatansfullt på dem.
- Nå? Var jag bra? Sa jag.
- Jättebra hjärtat! Utbrast Gaga.
- Exelent! Du är underbar sötnos! Sa Usher.
- Grymt tjejen! Lade Scooter till.
- Aww... Tack hörni! Det betyder något för mig! Sa jag leende.
- Du betyder något för oss, du är som en... kristall upphittad på insidan av en vanlig gråsten! Sa Usher. 
- Tack, sa jag och kunde inte sluta le. 
- Du var jättebra, du är nästan bättre än mig, sa Justin och flinade. 
- Ja, du får nog passa dig Biebs, sa Scooter och jag kunde inte låta bli att skratta. 
- Jadu Bonnie, det ser ut som om du kommer få ett skivkontrat sötnos, vi fixar en maneger och ett crew, vad säger du? Sa Scooter. 

- Allvarligt? Sa jag.
- Ja allvarligt, sa Gaga. 
- Eh... sa jag. Plötsligt blev jag osäker, skulle jag verkligen göra det? Gaga's mobil ringde.
- Ursäktar ni mig..? Sa hon.
- Jadå, sa vi alla i kör.
Gaga pratade ett långt tag, tillslut kom hon tillbaka.
- Bonnie, gissa vad?! Sa hon hemligthetsfullt.
- Inna ringade och frågade om jag ville sjunga en duett med henne? Sa jag ironsiskt.
- Nästan, Ke$ha ringade och frågade om du vill uppträda med henne om två dagar, sa Gaga.
- Va?! Halvskrek jag. Ke$ha hade varit min stora idol i flera år, att hon  frågade om mig gjorde mig helt knäsvag.
- Vad säger du? Sa Gaga.
- Jag säger ja! Och jag kom just på vad jag ska göra med min talang! Sa jag.
- Vad? Sa Justin.
- Jag tänker inte ha något skivkontrakt, en maneger och det kan ni bestämma om det är värt det, jag tänker vara med och sjunga när andra artister vill ha med mig, jag kommer göra några låtar också, men inget skivkontrakt här inte, sa jag.
- Okej... sa alla på samma gång.
- Bra idé eller? Sa jag.
- Jättebra sweetie, sa Gaga och log.
- Då kör vi på det, sa jag.
- Ja det gör vi, sa Usher och flinade.

Jag skulle skriva en lapp till mamma där det typ stod "hejdå nu sticker jag!" eller något sådant, jag skulle ta mina väskor som jag redan pakat och smyga ner till ytterdörren, sedan skulle jag låsa den igen och försvinna ut i mörkret, jag skulle inte komma tillbaka på ett tag, nej det skulle jag inte!
Om tio minuter var klockan 12, mamma och pappa sov, jag hade pakat och klätt på mig kläder. Allting var klart, förutom lappen, jag måste skriva en lapp. Jag tog fram papper och penna. Såhär skrev jag:
Mamma och Pappa... stora chanser i USA, Lady Gaga (som jag sa till dig mamma) erbjöd mig ett skirvkontrakt, jag sa ja... vi ses! Och snälla stoppa mig inte! Hejdå!!!
Jag la lappen på min kudde och smög ner i köket. Jag smög till hallen men jag snavade i mörkret. Jag föll med ett brak in i den öppna jack-gaderoben. Jag skrek till och försökte resa mig, vilket fick mig att halka på allting som åkit ut ur gaderoben, jag föll igen och rätt in i skostället den här gången, med buller och brak kolapsade hela stället och där låg jag bland brädbitar, skor, kläder och galjar.
Steg hördes och jag kröp i hopp av ren vana.
- Bonnie? Sa mammas röst. Jag suckade, allting var över, aldrig skulle jag få skivkontarkt, min enda chans och jag förlorade den, jag vet inte varför men jag kände tårarna började tränga i ögonvrån.
Mamma tände lampan och tittade förvånat på mig. I ena handen höll hon mitt "avskeds" brev.
- Snälla mamma... låt mig åka... sa jag och satte mig upp.
- Men lilla guman... försökte du smita? Sa hon bekymmarat.
- Ja, men det här är min chans, snälla mamma... sa jag och tårarna rann nu ner för mina kinder.
- Så du menade allvar, ringde verkligen Lady Gaga dig? Sa mamma.
- Ja, sa jag. Mamma log och satte sig bredvid mig.
- Då får du självklart resa, sa hon.
- Skojar du?!? Sa jag.
- Nej, självklart får du åka! Sa mamma.

- Tack, tack, tack! Sa jag uppspelt och kramade mamma hårt.
- Du har blivit så stor, varför har ´du inte sagt nåt? Sa mamma mjukt och höll mig intill sig.
- Mamma... jag vill vara med dig och pappa mer än nåt annat, men jag vill också få den här chansen, jag klarar det, snälla, lita på mig, sa jag.
- Jag litar på dig älskling, sa mamma.
- Tack mamma, sa jag och reste mig.
- Hejdå gumman.
- Ja. sa jag och vinkade, sedan gick jag ut genom ytterdörren och mötes av Lady Gaga och hennes limousin.
Jag somnade på resan mellan mitt hus och flygplatsen. Jag drömade om mamma. Jag såg mammas ansikte, gråtandes. Bredvid henne stod Josh och pappa, detr kollade anklagande på mig.
- Vad har jag gjort? sa jag.
- Du har krossat hennes hjärta genom att bara sticka! Sa Josh.
- Hon sa att det var okej! Sa jag.
- Tror du själv på det?! Morrade pappa.
- JA! Sa jag.
- Sluta lippa din idiot! Sa Josh.
- Josh... pappa... mamma..? sa jag i ett försök att få dem att ändra sig. Sedan hörde jag Gagas röst.
- Vakna mitt lilla monster, vi ska flyga nu!
Jag öppnade långsamt ögonen.
- Kom nu, sa Gaga.
- Ja, förlåt. sa jag och klev ur limousinen.
- Be inte om förlåtelse, sa Gaga och log mot mig. Vi gick på planet och jag fick fönster plats. Jag kollade genom fönstret när vi lyfte. Jag orkade inte tänka så jag satte på mig hörlurar och kopplade in dem i min Ipod.
Jag lysnade Blah Blah Blah av Ke$ha.

Förlåt för kort men jag känner mig lite sterssad att jag inte lägger ut så ofta!!
Tack för att ni fortfaranade orkar läsa den! HAHA:D Ni e bäst!!

- Varje morgon brukar jag vakna och känna; 'skola?!?! NEJ!!!' men inte idag, jag var glad på grund av dig, min pappa ligger på sjukhus och mamma är deprimerad, hur fan tror du det känns?! Sa jag upprört.
- Förlåt... sa Heath.
- Tack för det Heath, tack så HIMLA mycket! Sa jag och gick in på lektionen och smällde igen dörren efter mig.
Heath försökte hela veckan ta kontakt med mig, jag var inte en sådan person som visade att jag var sur. Jag svarade på hans frågor, inte surt och tvärt, utan men en mjuk röst som sa: Jag är arg, men jag visar det inte!
- Idag har skolan överträffat sig själv, kycklingsopa utan kyckliging! Det här är för sjutton fisk! Sa Elise efter att ha spottat ut "kycklingen" som hon stoppat i munnen.
- Blä! Sa Maja och kastade ifrån sig skeden.
- Jag gillar fisk, men blir smart av det! sa Wilma.
- Det märks inte på dig, din IQ ryms väl i en tekopp! Sa jag och alla fnissade.
- Du har ett så vackert leende, sa Heath.
- Tack, sa jag och kunde inte låta bli att le.

Jag och Wilma satt på mitt rum och hade inget att göra.
- Ärligt, när händer det något? Sa Wilma och lutade sig bakåt. Precis då ringade telefonen.
- Hej det är Bonnie, sa jag.
- Är det här Bonnie Wilson? Sa en röst på amerikanska.
- Ja, sa jag. (Nu pratar de amerikanska som ni säkert förstår.
- Vad bra, hej förrensten! Det är Lady Gaga! Sa kvinnan som ringt till mig. Jag blev alldels stum.
- Är det sant? Sa jag med svag röst.
- Ja, jag såg dina videoklipp då lagt ut på YouTube och din röst är underbar, kan du sjunga någonting för mig? Sa Lady Gaga. Jag kunde knappt fatta att Lady Gaga bad MIG om att sjunga för henne.
- My mama told me when I was young, we are all born superstars, she rolled my hair and put my lipstick on, In the glass of her boudoir... sjöng jag försiktigt. 
Lady Gaga skrattade, ett vänligt skratt. 
- Jättefint guman, vad sägs om att komma till U.S.A och kanske få ett skivkontrakt med hjälp av mig? Sa Lady Gaga.
- Skojar du? Pep jag.
- Nej, jag kommer och hämtar dig på onsdag nästa vecka? Sa hon.
- Gärna, men jag måste prata med mina föräldrar först, sa jag.
- Naturligtvis, ring mig på det här nummret när du har bestämmt dig, sa Lady Gaga.
- Hejdå, viskade jag.
- Hejdå sötnos! Sa Lady Gaga och så la vi på. 
Jag satt en stund på sängen medans Wilma försökte få mig att vakna. 
Jag berättade för henne om Lady Gaga och även hon blev helt paff. Sedan rusade vi ner till mamma som satt i köket och arbetade med sin dator. 
- Mamma! Vet du?! Skrek jag.
- Nej vad älsking? Sa mamma. 
- Lady Gaga ringade precis och erbjöd mig ett skivkonrtakt.
- Jättekul guman, jag arbetar här, sa mamma uttråkat.
- Men det är sant! Jag lovar! Sa jag.
- Visst, och även om hon gjorde det skulle du aldrig få, sa mamma. Jag fnös och gick upp på mitt rum med Wilma i hälarna.
SENARE
Klockan var kvart över åtta på kvällen. Jag satt vid mitt skirvbord med mobilen i handen. Jag hade tänkt ut en plan, en djävulsk en.
Jag ringade Lady Gaga's nummer.
- Gaga, sa Lady Gaga.
- Hej det är Bonnie! Sa jag.
- Nämen hej! Har du besätmmt dig?
- Ja, hämta mig på onsdagen klockan tolv på natten hos oss, alltså tolv på dagen hos er, okej? Sa jag.
- Okej! Ses då! Hejdå underbarnet! Sa Lady Gaga och la på.
Dagarna gick. Det var imorgon som Lady Gaga skulle komma och hämta mig. Det var väldigt nervöst. Jag hade tänkt ut min plan perfekt. Jag skulle se från mitt fönster när Lady Gaga kom. Jag skulle skriva en lapp till mamma där det typ stod "hejdå nu sticker jag!" eller något sådant, jag skulle ta mina väskor som jag redan pakat och smyga ner till ytterdörren, sedan skulle jag låsa den igen och försvinna ut i mörkret, jag skulle inte komma tillbaka på ett tag, nej det skulle jag inte!

- Vad pratar min om? Frågade pappa och pussade mamma på huvudet.
- Skolan, sa jag.
- Går det bra för dig? Frågade pappa.
- Ja, sa jag och gick upp på mitt rum.

Jag satte på datorn och gick in på youtube. 10.000 visningar på min senaste video 'Den Starkaste Som Fanns'.
Jag fick en meddlande på MSN.
Hej sötnos! Adda mig! Stod det. Jag kollade snabbt vem pervot var, sedan såg jag att det var Heath.
Jag: Heath! Skicka inte såna meddelande utan att presentera dig! Det kan ju vara vilken idiot som helst!
Heath: HAha:D Du är rolig sweetie, vad gör du?
Jag: Inget, inne på youtube, du då?
Heath: Jag är inne på bonniemusic.blogg.se! En blogg med din musik på!
Jag: Oooookeeeej.... finns det en nörd som har en blogg om MIG???
Heath: Tydligen :D
Jag: Swag so mean....
Heath: Yes girl... swag so mean.... gillar du bieber?
Jag: Neeeej, gör du?? :O
Heath: Näe....
Jag: Måste dra! Vi ses i skolan<3<3
Heath: Nästa dejt på lördag?
Jag: OFC!!
Heath: Hejdå!!
Jag: Hejdå!
Jag loggade ut och tittade på klockan. Halv sju. Jag kom hem för en halvtimme sedan. Jag gick in på facebook. Maja var inne.
SKYPE?? Skickade jag till henne.
JAAA!<3<3 Skickade hon tillbaka. Jag gick in på Skype och ringade till Maja. Hon svarade med en gång. 
- Hej Maja! Sa jag.
- Heej! Sa hon.
- Hur gick det? Sa jag.
- Om du undrar så är jag och Elise INTE vänner! Sa Maja. Jag skrattade.
- Vad hade jag väntat mig? Sa jag. Maja log.
- Hur var din dejt?
- Jag vill inte kalla det dejt precis... 
- SÄG! Sa Maja. 
- Underbar!! sa jag och vi skrattade. 
 
Nästa morgon när jag vakande mådde jag jättebra. Glädjen över mig och Heath brännde i mig.
Josh kom in i mitt rum.
- Bonnie, eh... mamma gråter.... sa han.
- Va? Varför? Sa jag.
- Pappa har typ hamnat på sjukhus, han var på väg till jobbet och han sladdade för de hade inte sandat och dt var is halt... sedan körde en last bil in i bakre delen av pappas bil, pappa ligger i koma, han är förlamad i benen och midjan! Berättade Josh.
- VA?!! Sa jag igen.
- Ja... mamma sa att vi inte behöver gå till skolan idag, fortsatte Josh.
- Jag måste... sa jag.
- Jaha, du börjar om fem minuter, ingen väckte dig för att vi trodde du skulle vara hemma idag, sa Josh och gick.
- VA??!?!? Sa jag för tredje gången. Jag flög upp och drog med mig kläder och rusade in i badrummet.
Jag kom en kvart för sent men det gjorde inget, för än jag såg att Heath och Doris satt bredvid varandra, de skrattade och höll i hand. Jag exploderade.
- Heath... kan du komma med mig..? Sa jag med darr i rösten.
- Ja, sa han oroligt.
- Förklara, sa jag.
- Vad?
- Varför du och Doris flörtar som fan? Ursäkta språket! Sa jag.
- Ehm... vi... vi bara... du vet...
- Varje morgon brukar jag vakna och känna; 'skola?!?! NEJ!!!' men inte idag, jag var glad på grund av dig, min pappa ligger på sjukhus och mamma är deprimerad, hur fan tror du det känns?! Sa jag upprört.
- Förlåt... sa Heath.
- Tack för det Heath, tack så HIMLA mycket! Sa jag och gick in på lektionen och smällde igen dörren efter mig.

(Heath)
- Ja det kan man ju tycka, han var lite galen, sa Linda.
- Jag tycker det var kul, sa Maja och alla skrattade.
Maja var modig, hon var inte som alla andra. Tuff lixom. Jag gillade henne för det. Hon var absolut inte rädd för att bråka heller.
Jag la upp potatismoset eller vad man skulle kalla det på min tallrika. Jag satte mig mellan Wilma och Elise. Maja satt mittemot mig.
- Vad tror ni det är? Mat eller grå, ursäkte språket spya? Sa jag och rörde runt med gafflen i moset.
- Jag röstar på spya... sa Maja utan att tveka. Elise sa inte ett ljud.
Alla i skolmatsalen åt av knäckebröden som serverades som tillbehör.
- Blä. Jag hämtar en macka, sa jag och reste mig. Jag gick fram till knäckebröden och försökte välja vilket av de torra bröden jag skulle välja. Bredvid mig stod Heath. Killen jag hade varit kär i sedan tvåan minst!
- Hej Bonnie! Sa han och gav mig hans underbara pojkleende.
- Hej! Sa jag och försökte att inte låta nervös och gäll på rösten vilket inte lyckades.
- Vad ska du göra idag? Frågade han.
- Inget. Sa jag snabbt.
- Okej, har du lust att typ ta en fika med mig efter plugget? Frågade han.
- Ja gärna! Sa jag.
Jag tog mitt bröd, vinkade åt Heath och gick snabbt därifrån. Heath var också fram amerika, från Washtington D.C. tillochmed.
Jag och Heath hade alltid pratat amerikanska med varndra, jag vet inte varför. Kanske för att vi båda är därifrån och är typ vana vid det. Vad vet jag?
- Var det precis Heath du pratade med? Sa Wilma allvarligt.
- Ja, sa jag drömmande.
- Och vad sa ni?
- Han och jag ska ta en fika efter skolan, vad vi än sagt så kan jag inte, sa jag.
- Bra att vi inte bestämmt nåt då, flinade Maja.
- Ni tre har visst bestämmt något, Wilma, du ska få Elise och Maja att sluta bråka, så nu vet ni vad ni har planerat! Sa jag.

När skoldagen var slut tog Heath min arm och vi gick iväg med avundsjuka blickar efter oss.
- Jag bjuder sweetie, sa Heath när vi slagit oss ner på ett mysikt fik.
- Hur kan jag mot stå det? Sa jag och flinade.
- Du har så rätt, sa han och vinkade till sig en servitris.
- Ja? Sa hon.
- En Chai Latte, sa jag.
- En Chai latte och en kaffe, sa Heath till servitrisen.
- Okej, sa hon och gick iväg.
Efter bara fem minuter kom hon tillbaka med en kaffe och en Chai latte.
- Tack. Sa jag och log. Jag tog skeden och fångade upp lite skum på den. Sedan stoppade jag det i munnen. Heath log.
- Är jag komisk? Sa jag.
- Nej men söt, sa Heath. Jag skrattade.
- Tack, sa jag. Säg något snällt tillbaka! Skrek det inom mig.
- D-du är väldigt gullig själv, sa jag och rodnade.
- Aww... sa han och sköt sin händer över bordet och höll om mina.
Jag log mot honom, aldirg har jag sett en så snygg och söt kille.

När jag kom hem på kvällen var jag alldels snörrig. Mamma satt i köket och höll på med några papper och pappa lagade mat.
- Känner ni familjen Chow? Frågade jag.
- Ja, sa mamma frånvarnade.
- Jo, det är så att Heath Chow går på min skola och... babbalde jag.
- Ta helst inte kontakt med honom! Avbröt mamma.
- Varför? Sa jag.
- Doug Chow, Heath's pappa, var den sista killen jag dejtade innan din pappa, sa mamma, det sista viskade hon.
- Och varför får jag inte ta kontakt med honom då? Viskade jag.
- Han dumpade mig, jag hatar honom, och du får INTE bli vän med Doug's son! Väste mamma.
- Vad pratar min om? Frågade pappa och pussade mamma på huvudet.
- Skolan, sa jag.
- Går det bra för dig? Frågade pappa.
- Ja, sa jag och gick upp på mitt rum.

Jag vaknade tidigt på morgonen.
Min väckar klocka ringade. Först undrade jag varför, sedan kom jag på, det var ju första dagen efter jullovet i skolan!
Jag hoppade upp ur sängen och gick fram till mitt skirvbord. Ovanför fanns en spegel. Där hade jag tejpat upp bilder på mig, Elise, Wilma och Maja. Jag log åt dem.
- Bonnie! Är du vaken? Ropade pappa från nedervåningen.
- Ja! Ropade jag tillbaka.
(Bara så ni vet, senare när hon är i U.S.A. kommer ju de prata amerikanska med då kommer jag skirva det på svenska, samma sak när de är hemma, då pratar de också amerikanska men jag skirver på svenska!).
Jag gick in i badrummet och tog en dusch. Sedan torkade jag mig snabbt och bytte till jeans shorts och en svart
t-shirt.
Jag borstade håret och satte på mig smått med mascara, jag tog på mig runda ringar som örhängen och drog med mig mina rebans (stav).
Jag satte mig vid frukost bordet och slängde i mig frukosten.
- Gott? Frågade pappa.
- Ja, sa jag och drack det sista av min mjölk.
- Var är mamma? Frågade jag och dukade av.
- Jobbet, sa pappa och gav mig en kram.
- Okej, jag drar till skolan! Sa jag.
- Visst, sa han. Jag tog min chanelväska som jag köpt på 'Best Of Brands' så den var inte äkta. Jag tog mina hemnycklar, min mobil och plånbok. Sedan min vita jacka och så gick jag.
Bussen stod redan och väntade. Jag sprang ner och hann precis med den.
- Hej Bonnie! Sitt här! Sa Wilma. Hon bodde en hållplats bort från mig därför var hon alltid före mig på bussen.
- Okej, sa jag och damp ner på sättet bredvid Wilma.
- Jag la upp en ny video på youtube igår, sa jag och tog fram min mobil.
- Gjorde du? Får jag se!? Sa Wima.
- Ja naturligtvis, sa jag och letade fram videon.
- En saknad en sorg, en jävla massa minnen, men det finns någonting inom mig som aldrig någonsign försvinner, en oberskrivlig känsla både kärlek och hat, ja
g gjorde allt, men fick inget tillbakas...
 

(lyssna på låten det är låten hon la upp på youtube.)
- Wow! Azzå du är ju så jävla grym! Sa Wilma och tittade avundsjukt på mig.
- Tack. Sa jag.
- Tja whatz up gurls? Sa Kimmo som hade kommit in i bussen.
- Inget cooling! Sa jag. Kimmo skrattade och satte sig bredvid sin kompis bakom oss.
Jag och Wilma kollade på varandra och fnissade.
När vi kom fram till skolan var Elise redan där.
- Vart är Maja? Frågade jag.
- Ingen aning, muttrade Elise.
- Har ni bråkat? frågade Wilma.
- Kanske. sa Elise.
- Lägg av Elise, vad har hänt? Sa jag och knuffade till henne.
- Jag och Sanna bråkade, sedan sa Maja att JAG skulle lägga av och började argumentera emot mig, sedan gick hon och Sanna, berättade Elise.
- Där är dem! Sa jag och vinkade. Maja vinkade tillbaka. Hon sprang fram till oss.
- Hej! Sa hon och kramade mig och Wilma.
- Kom så går vi in, sa Wilma när hon uppfattade laddningen mellan Elise och Maja.
Vi skulle ha Drama. Vi gick in. Vi skulle se på en film och sedan skulle vi sätta ihop en dialog.
Vi skulle se Romeo Och Julia. Wilma, jag och Elise grät, det gjorde massa andra också. Men inte Maja. Hon såg nästan road ut när Romeo dödade Julia.
- Hur dum får man vara? Döda sin älskade?! Sa Victor när läraren pausade filmen för att alla skulle få prata lite om vad de hittlis tyckte.
- Ja det kan man ju tycka, han var lite galen, sa Linda.
- Jag tycker det var kul, sa Maja och alla skrattade.
Maja var modig, hon var inte som alla andra. Tuff lixom. Jag gillade henne för det. Hon var absolut inte rädd för att bråka heller.
Ledsen att den blev en kortis med vad tycker ni hittlis om första kapitlet! Kommnerta gärna!! Jag hinner inte kolla stavfel!!