2012-07-18 | 15:00:00 | Kategori: Lost In Love

Lost In Love Part 60-Nothing Without You

Jag kom hem ganska sent efter Justins konsert, jag gick och lade mig med än gång och sov till klockan tolv på förmiddagen.
När jag vaknade och gick ner satt alla mina systrar samlade kring bordet, varje gång de gjorde det var det fara på färde, men den här gången var det allvarligt.
Zilla grät, Zavannah grät, Zandra grät. I handen höll Zilla sin mobil, hon kramade den hårt och försökte inte ens stoppa tårarna.
"Vad har hänt?" frågade jag och satte mig bredvid Zavnnah.
"Zelda ringde nyss", snyftade Zandra.
"Och?" sa jag.
"Zally råkade ut för en olycka, hon är död." stammade Zilla.
"Va?"
Tårarna började rinna hos mig också, jag hatade att gråta, men nu gjorde jag det, och jag kunde inte stoppa dem.
Hur kunde hon vara död? Och på riktigt den här gången?
"Vad hände?" frågade jag.
"Hon var på väg till flygplatsen, de skulle ju hälsa på oss", berättade Zilla.
"Men hon när hon åkte över en bro så gick den sönder och hon föll ner med bilen i vatten, och drunknade."
Jag fundrerade över detta en stund, medan tårarna rann och rann.

EN VECKA SENARE

Begravningen var idag, hon skulle begravas här i Atlanta, nära oss liksom. En till död familjemedlem, hur många flera dåliga nyheter kommer jag orka med?
Jag gjorde mig i ordning för begravningen, jag lutade mig mot väggen vid fönstret och suckade, jag ville inte leva utan min syster, Zally är bara för bra för att dö.

Jag stod där och kunde knappt konsenterara mig på att fixa mig, jag bara stirrade med stramande kinder och rödgråtna ögon.
"any where you are i'll be near, every single promise I'll keep, what kind of girl would I be if I where away when I need me most? And I know a angel where send, just for me, staying right beside you tonight, I'll be by your side, what are words if you don't need them when you say them? They live on even when you're gone, any where you go I'll be there, I forever keep you my angel close..."
Jag mumlade orden, det kändes bara så rätt just nu, de passade för stunden.

Det knackade lät på dörren, jag vände mig om och fick se Lucas stå där. Jättefin i sin kostym, han log tafatt. Han var så himla snäll, kände mig knappt men ändå gjorde han sig så fin han kunde och visade stor vördnad. 

"Kommer du Zoey?" frågade han, jag nickade och rättade till klänningen, jag måste vara otroligt fin på min älskade systers begravning, jag bara önsakde att det var hennes brölopp vi gjorde oss i ordning för och inte hennes begravning.

Jag gick fram till Lucas och gav honom en kram, han kramde mig tillbaka, det var väldigt tröstande.

"Tack", viskade jag.
"Ingen orsak." viskade han tillbaka.

"Zoey! Kom nu!" ropade Zilla ifrån köket.

"Kommer!" ropade jag tillbaka, rösten bröts och jag torkade mig under ögonen igen. Jag och Lucas gick ner till de andra, alla var jättefina, med svart kläder allihopa. Det var Effie, Lesslie, Ian, Justin, Pattie, Zilla, Zavannah, Zandra, Zelda, pappa, Donna, Matt, Daniel, Sydney, Kendall, Kelly, Kimberly och Kristy. En hel del alltså.

Jag kramade om den var och en, tårarna kunde inte sluta rinna på någon i min familj, de andra såg allvarlig och förståeende ut, men Effie och Lesslie grät såklart.

"Vi finns här Zo", mumlade Effie i mitt öra.
"Ja det gör vi", viskade Lesslie.

"tack", sa jag och kramade dem en gång till.

Vi gick tillsammans till kyrkogården, jag, kusinerna, mina systrar och Pattie lade en varsin ros på graven och jag kunde inte sluta gråta. Jag lade ner min ros, om sorgfullt medan jag viskade orden : "any where you are I'll be near,  every single promise I'll keep, I'll forever keep you my angel close."

Jag tittade upp samtidigt som en tår rann ner för min kind, jag möte Ians blick. Han såg sorgsen ut, som om han verkligen menade det. Jag tittade ner igen och ännu en tår rann ner för kinden, att det var så svårt att förlora någon.

Jag hade gjort det förut, mamma. Men det kändes svårare nu, mycket, mycket svårare.


Tre rörliga bilder! Yeey! Det här är alltså det sista tidsinställda inlägget, sorry hinner inte verkligen inte mera! Ska på läger på måndag och ja... jag hinner inte mer... :( kommentera!!