Storys About Justin Bieber

Dagarna började bli längre, hårdare arbete och mera konserter, det var perfekt. Jag behövde knappt tänka på Zoey, eller något sådant. Idag var det dags för mötet med Selena i Miami, vi skulle träffas i pausen mellan min första och andra konsert.

”Kom igen nu Biebs, lite vattenmelon?” sa Ryan. Jag flinade, tog en liten bit vattenmelon och sedan skyndade jag mig upp på scenen till fansens vilda skrik.

 

Efter konserten byte jag om till jeans, t-shirt, keps och ett halsband, kepsen var mest för att dölja ansiktet plus att jag gillade den, i sista sekunden tog jag mina solglasögon också.

”Jag kommer en timme innan nästan konsert”, sa jag till Scooter.
”Bäst för dig det!” ropade han efter mig. Jag flinade och skyndade ut, jag tog bakvägen eftersom framsidan var fullpackad med fans, jag hade inte tid om jag inte ville hamna i onåd oss Selena.

 

”Hej Justin!” ropade Selena, hon stod en bit bort och höll i en Elle tidning.

”Hej Sel”, sa jag, skyndade fram och kramade henne, hon kramade mig tillbaka.

”Så vad ska vi göra?” undrade hon.

Selena hade på sig solglasögon, och en mössa hon dragit ner ganska mycket över ansiktet, inte heller hon ville bli igenkänd, som pricken över i:et hade hon en jacka med krage som dolde hennes ansikte.

Jag drog ner kepsen ännu mera, och dolde ansiktet med handen.

”Vi går till ett lugnt ställe.” sa jag.

”Svårt att hitta ett lugnt ställe i Miami”, suckade hon och tog min hand.

”Mhm…” muttrade jag.

Tillslut hittade vi ett litet café med knappt några alls, Selena lyckades beställa mat utan att bli igenkänd, det var bara ett gammalt par på cafét, inget stort hot alltså.

”Så, hur var konserten?” frågade Selena.
”Bra, det gick bra.” svarade jag.

”Kul.”

”Hur gick det för dig?” frågade jag.
”Underbart!” log hon, jag nickade och flinade.

”Vad kul.” sa jag.

”Justin… jag vill att vi ska, funka.” sa Selena efter en stunds kallprat.

”Hur menar du?” frågade jag.

”Jag är kär i dig Justin, jag menar det finns många sett att så det funkar, jag menar du kan glömma Zoey.”

Jag tittade på henne en stund, sedan suckade jag djupt.

”Det är sött av dig Sel, jag vill att det ska funka också, jättemycket, men det finns inget sett, i hela världen som gör att jag kan glömma Zoey.” sa jag, reste mig och gick därifrån.

Jag hörde Selenas steg bakom mig, jag såg mig omkring. Människor fanns överallt, snabbt tog jag av kepsen och solglasögon och ställde mig framför några unga tonårstjejer.

”Hej, jag är Justin Bieber.” sa jag och log. De skrek och snart hade en stor mängd samlats kring mig.

Selena ropade mitt namn, om och om igen.

”Justin! JUSTIN!”

Jag ignorerade henne, fansen kom närmare, luften liksom tog slut, jag hade glömt att jag hade klaustrofobi, en stark sådan också. Vart var Kenny när man behövde honom?

Jag lyckades få upp mobilen och ringa Kenny.

”Justin?”
”Jag behöver hjälp, fansen är överallt.” sa jag.

”Vart är du?”

Jag berättade vart jag var och lade på, fansen skrek, ropade mitt namn och knuffade mig fram och tillbaka.
”Justin! Justin! Justin!”
Efter säkert en kvart kom äntligen Kenny, han knuffade bort alla fansen och hjälpte mig därifrån.
”Det här var andra gången!” utbrast Kenny på vägen tillbaka.

”Kanske det”, muttrade jag.
”Vad tänkte du på?” fräste han.

”Jag ville bara komma bort från Selena.” sa jag.

”Genom att bli anfallen av fans?!” fräste Kenny, jag suckade och blundade. Han hade rätt, jag klantade mig, det var inte första gången precis. Det sög verkligen.  

---

Kommentera!