Storys About Justin Bieber

"Älskling! Kommer du?!" ropade Zack.
"Ja!" ropade jag tillbaka och satte upp mitt hår. Vi hade bråttom till nån gala för skådisar och sångare som Zack ville att vi skulle gå på, han ville visst ha en autograf av någon kändis.
***
"Välkommen ms. McLoud", sa en kvinna som var hårt sminkad och hade en ful lång klänning med krage som gjorde att halsen såg ut som en giraffs (stav).
"Tack." hasplade jag ur mig.
"Och ni också mr. Davis." sa giraffkvinnan.
"Tack mrs. Bakery", sa Zack och log.
"Hur vet du vad hon heter?" viskade jag till Zack när vi klivit in i salongen där vi skulle visstas under sammankomsten.
Han svarade inte utan spannade in en tjej med långt brunt hår.
"Vad vill du henne?" väste jag. Återigen ignorerade han mig och gick fram till tjejen. De började prata och jag kände hur svartsjukan kokade i mig.
"Hej",
Jag vände mig om för att se vem som överrumplat mig, det var Justin.
"Jag har ingen lust att bråka Justin." suckade jag.
"Åh come an! Jag är inte här för att bråka!" sa han och flinade.
"Nehe, och vad är du här för då?" fräste jag.
"Sluta fred och ha kul på galan", sa han.
"Tyvärr, då förstör jag dina planer för ikväll." sa jag och gick därifrån.
Justin
Fan! Nu hade jag verkligen klantat mig... Jag ville ju bara bli hennes vän igen, eller nej, hennes pojkvän.
"Erin vänta!" ropade jag. Hon vände sig ilsket om.
"Vad vill..." började hon men jag avbröt henne genom att kyssa henne.
Det konstiga var att hon besvarade den. Erins händer lades kring min nacke och hon log mot min mun.
"Erin?" viskade jag.
"Mm..?"
"Vad sysslar du med?"
"Jag vet inte." svarade hon. Jag skrattade till och drog tillbaka huvudet.
"Vad betyder detta? Att du förlåter mig?" frågade jag. Hon ryckte på axlarna.
"Ja antar det." sa hon efter ett tag.
"Tack", log jag.
"Jag saknade dig." sa hon.
"Och jag dig." sa jag.
Erin
Tårarna ville inte ta slut. Jag hade just blivit så grymt dissad att jag fortfarande skakade. Justin kom in i rummet.
"Här, drick det här." sa han och gav mig en kopp med varm choklad. Jag tog den men ställde snart ifrån mig den.
"Han hade rätt, jag är en hemsk människa", snyftade jag. En tår rann ner för min kind som följdes av flera. Justin kramade mig.
"Nej, han hade fel." sa han och vaggade mig i sin famn.
"Först gjorde jag detta mot Jake, sedan dig, sedan Erik, sedan dig igen och nu Zack."
"Det spelar ingen roll."
"Jo det gör det!" snyftade jag. Minnet från när Zack skällde ut mig för att jag stod och kysste Justin även om han tydligt flörtade med brunnetten från tidigare.
"Jag kommer aldrig lämna dig igen, jag lovar." viskade han och kramade mig hårdare.