Storys About Justin Bieber

(LYSSNA OCH LÄS SAMTIDIGT)
"Gissa vad!?" skrek Zandra, det var måndag och jag satt vid köksbordet med Zavannah, Zilla lagade mat.
"Vadå?" frågade jag slöt och tittade på min syster.
"Upprörd punkt com?" flinade Zavannah. Zandra viftade bara bort hennes kommentar, vilket betydde att något STORT var på gång.
"K:na är på väg!" ropade hon och hoppade upp och ner av förtjusning.
"Vilka?" frågade jag förvånat.
"Kendall, Kristy, Kimberly och Kelly dumhuvuden!" tjöt Zandra.
"VA?! NÄR?!" skrek jag och hoppade upp så häftigt från min stol att den välte bakåt och Zavannah började gapskratta.
"Om typ en kvart?" svarade Zandra.
"JA!" vrålade Zavannah, vi alla fyra hoppade av förtjusning och när väl kusinerna kom hoppade vi alla åtta kring i trädgården som galningar.

***

Lite senare när jag och Kendall satt på mitt rum efter en helt sjukt rolig middag frågade hon hur det gick med allting.
"Bra, antar jag", sa jag och hon lade huvudet på sned.
"Helt säkert? Med Donna, Justin och... Ian?" frågade hon och flinade retsamt.
"Jag och Ian har INGET tillsammans, han är en trevlig kille bara." sa jag avmätt.
"Bara?" fnissade Kendall.
"Tyst med dig!" tjöt jag och slog till henne med en kudde, ett våldsamt fnittrande bröt ut bland oss och vi låg snart i en hög och skrattade.

***

JUSTIN

Zoey kunde inte komma idag, hennes kusiner var där så det blev bara jag och Selena idag, jag åkte hem till henne kring halv sex på kvällen.
När jag kom dit bad Selena att vi skulle gå en promenad, vilket jag gärna gick med på.
"Vad fint det är ute! Eller hur?" log Selena.
"Ja verkligen", sa jag och utan att tänka på det fattade jag Selenas hand. Hon tittade på mig med sprakande blick. Hon log lite. Jag log tillbaka, en varm känsla spred sig i mig.
"Justin..." viskade hon och jag gick närmare henne.
"Ja?" viskade jag tillbaks och strök undan hår från min panna.
"Justin gör inte såhär, jag kan inte göra det mot Zo." mumlade hon. Jag log mot henne, hon får aldrig veta något, jag gör slut med henne jag lovar, Selena jag älskar dig."
Hon fnittrade och tittade in i mina ögon, åh vad vacker hon var!
"Okej." log hon och jag kysste henne.


ZOEY

På kvällen ringde Justin, jag ville verkligen prata med honom, krama honom, kyssa honom...
"Hej Justin!" log jag när jag svarade.
"Hej." sa han tyst, inte likt honom.
"Kendall kom idag och..."
"Zoey", avbröt Justin. "jag vill göra slut."
"Va?", fick jag fram. " varför det?"
"För att jag har blivit kär i en annan, jag är ledsen." sa han.
"V-va? Vem?" frågade jag, en tår rann ner för min kind. Justin svalde.
"Selena", svarade han efter en stund. Nu började jag gråta på riktigt.
"Okej." snyftade jag.
"Jag är så ledsen!" utbrast Justin men jag lade på och började storgråta, tårarna rann och rann, jag kunde inte sluta.
Snabbt sprang jag därifrån och ner till skogen, jag satte mig på en bänk och lät tårarna rinna, jag skakade av sorg. Justin hade gjort slut, hur skulle jag kunna överleva utan honom? hur?!
"Zoey?"
Jag tittade upp med rödgråtna ögon, där stod Ian.
"Ja", snyftade jag och torkade ögonen.
"Vad har hänt?" frågade han och satte sig bredvid mig.
"Justin... han gjorde slut, på grund av att han blev kär i en av mina närmaste vänner, Selena Gomez." berättade jag.
"Stackare", viskade Ian och kramade mig, jag lutade mig tillbaka i hans famn och han kysste min hjässa.
"Tack." mumlade jag och gömde ansiktet i Ians skjorta.
Efter ungefär en kvart hjälpte Ian mig på fötter och mitt under gatlycktan kysste han mig, det var underbart, varje fiber i min kropp exploderade av glädje och rättkänsla.
"Tack." viskade han till mig och strök håret ur mitt ansikte.
"Ingen orsak", viskade jag tillbaks och kysste honom med.
 



Dagarna som följde var som i en ända dimma, jag var tillsammans med Ian men sörjde fortfarnade Justin, det var märkligt men ändå underbart, de flesta sa att jag var för ung (vi säger att han är 25 istället för 33 men att han har gjort samma saker o.s.v...)
Men det tyckte inte jag, allting jag hade för ögonen var Ian, varje gång jag såg en bild på Justin eller ens hörde hans namn eller röst började jag nästan gråta. Men Ian var där hela tiden som en skyddande, stödjande skugga.
"Seriöst Zoey, du är för ung för honom." sa Zilla för säkert hundrade gången.
"Men nej!" utbrast jag och satte håret bakom ögonen.
"Han är äldre än jag!" fräste hon.
"Men Matt är ju elva år äldre än dig! Ian är bara åtta år äldre än jag!" fräste jag tillbaks. Hon sa inget mer just då men jag visste att disskutionen inte var över ännu.

---

Sorry för kort men det gör inget väl? Kommentera nu!! <33 Gör inget att ni inte kommenterade på förra delen för jag gav er aldrig chansen haha :) vad tycker ni om den här delen då? ganska konstig ja det vet jag men det börjar lida mot sitt slut fast mer än så tänker jag inte säga! Har två dagars ledigt nästa vecka så jag antar att det blir bra uppdate då! <333
- Lexi