Storys About Justin Bieber

¨
Han kom rusanade och drog bort mig. Ilskan välde inom mig. Allting samlades i min knytnäve och jag slog till Justin så hårt att han svimmade.
- JUSTIN!??!?! Skrek Cathrine. Vad hade jag gjort?!
JUSTIN's Perspektiv
- Hej Justin! Sa hon och kramade mig.
- Hej Mac, sa jag. Hon log, och kysste mig.
- Vad gör du? Sa jag förvånat.
- Haha, fåna dig inte, vi är ju ihop! Våra parnets lämnde ju oss för varndra, minns du? Sa Macy och pekade på Cathrine och David som stod och kramades en bit bort.
- Sedan när? Viskade jag.
- Ett halvår, de är ju förlovade! Sa Macy och kramade min hand.
- Nej! Jag och Cathrine hör ihop! Vi är Jathrine! Sa jag och tryckte händerna för ansiktet och låt tårarna rinna.
- Lägg av Justin, vi är Jacy, minns du inte på intervjun för tre dagar sedan och du förklarade att vi ska gifta oss i sommar, sa Macy.
- Nej... sa jag.
- Ååh din glömska lilla typ! Kolla så mysigt David och Cathrine har det! Utbrast Macy. Jag kollade och såg hur de myste.
- Jag kan inte... mummlade jag och lät ännu en tår rinna ner för min kind.
- Vad har hänt Justin? Är något fel? Frågade Macy och strök mig över pannan.
- Nej, jag måste... jag måste gå nu, sa jag och gick.
- Ring mig ikväll! Ropade Macy bakom mig. Vad var det här? Jag minndes ingenting.
- Mm... mummlade jag medveten om att hon inte hörde mig.
Jag längde efter Cathrine. Hennes vackra hår, ögon, läppar... jag minndes varje kyss, hur henne mjuka läppar snudade vi mina innan de tog fäste.
Hon var underbar.
- Mr Justin Mendler, sa jag högt för mig själv. Det ville jag hetta efter mitt giftemål, mitt giftemål med Cathrine underbara Mendler.
Nästa dag ringde Macy klockan tolv.
- Justin. sa jag trött.
- JUSTIN! Skrek Macy.
- Haha, ja? Skrattade jag.
- Cathrine och David ska gifta sig idag! Klockan tre! Cathrine ringde precis och berättade, underbart va? Vi är bjudna! Berättade Macy. Jag stod tyst i över en minut.
- Justin? Frågade Macy.
- Mm... bra... jag... kommer... kom förbi vid kvart i tre, hejdå, sa jag och la på.
Där brast det. Tårarna rann och rann.
- J-jag klarar det inte... grät jag.
Min lilla blomma Cathrine skulle gifta sig med en annan kille, varför?
Jag tog fram min mobil och kollade igenom min kontaktlista för att hitta någon jag kunde prata med.
Ryan (stylelist)
Ryan Butler
Chaz
Mamma
Pappa
Nolan
Mitch
Ian
Jag tryckte på det sista nummret.
Ringer Ian...
Jag svalade och satte luren mot örat.
- Ian, sa Ian när han svarade.
- Yo Ian, det är Justin, sa jag.
- Tja, något på gång? Frågade Ian.
- Ja... jag har problem med min flickvän... sa jag genrat.
- Macy? Frågade Ian.
- Nej, Cathrine! Sa jag.
- Ditt ex? Frågade Ian lätsamt.
- Just det, sa jag.
- Okej, vad?
- Hon ska gifta sig klockan tre idag och jag är fortfarande dödskär, vad ska jag göra?! Sa jag halvhögt.
- Säga det till henne, hon kanske ångrar sig, sa Ian.
- Du lever dig för mycket in i din drama-serie, fnös jag.
- Kanske lite... skrattade Ian.
- Men du har ju flickvän, surade jag.
- Ja, Nina är en underbar flickvän och motskådespelerska, sa Ian.
- Tycker du jag ska förklara min kärlek till henne igen? Sa jag.
- Ja, sa Ian.
- Okej, tack!
- Varsågod, sa han.
- Hejdå.
- Hejdå.
Jag la på och började göra mig i ordning.

***

Det var dags nu. De stod vi altaret. Jag var tvungen att göra det NU!
- NEJ GÖR DET INTE! Skrek jag precis när Cathrine skulle svara "ja".
- Justin? Sa hon förvånat.
- Snälla Cat, gör det inte! Sa jag.
- Varför?
- För att... jag... jag älskar dig! Sa jag.
- Aww.... Justin! Sa hon.
Både David och Macy stirrade på henne och mig.
- Men Justin, mitt hjärta tillhör tvärr inte dig, utan till David, förlåt, det är faktiskt över nu, sa hon och vände sig mot prästen igen.
Allting föll samman. Hon älskade mig inte längre... Jag föll ihop på marken och svimmade.

***

- Justin! JUSTIN! Ropade Cathrines röst. Jag öppnade försigtigt ögonen. Hon såg orolig ut.
- Vad hände? Frågade jag.
- Du svimmade, sa Cathrine och kramade mig.
- Älskar du mig igen? Frågade jag förvirrat.
- Det har jag väl alltid gjort, skrattade Cathrine.
- Men du skulle ju gifta dig med David... sa jag.
- Du drömmde nog, sa hon och pussade mig på pannan.
- Skönt att vara vaken, sa jag.
- Det tycker jag med, sa Cathrine och kramade mig.