Storys About Justin Bieber

Det var två veckor sedan jag och Jake blev ihop, jag älskade det. Justin hade konsert nästan varje dag och jag träffade hon knappt vilket var bra eftersom han inte gillade mig, det märktes.
Om han inte gillade mig så hatade han verkligen Jake. Om blickar kunde döda så skulle Jake vara en begravd askhög.
"Jag drar till Jake!" Ropade jag.
"Okej! Men kom ihåg att Justin är hemma ikväll så kom vid fem!" Ropade William tillbaka.
"Okidoki!"
Jag drog på mig mina Doctor Martins. Jag hade på mig en vit lös t-shirt där det var en USA:s flagga, ett par svarta jeans och ett eacuff i ena örat.
Jag åkte buss till Jakes hem. Hans mamma släppte in mig, hon tittade konstigt på mig.
"Han är där uppe..." sa hon långsamt.
"Okej, tack mrs. Wood!" Sa jag och gick upp för trappan. Jag öppnade Jakes dörr och svimmade nästan.
*
Jag sprang ut ur huset med Jake i hälarna. Jag sprang allt vad jag kunde. Jake tog tag i mig.
"Stanna!" Bad han.
"Aldrig!" Fräste jag och drog mig ur hans grepp.
"Snälla..." sa han och försökte fånga mina händer.
"Låt mig vara!" Skrek jag och slog till honom över kinden. Hans huvudkastades åt sidan och jag sprang därifrån. Tårarna rann. Jake ropade på mig men jag var redan på bussen.
Den körde iväg och ignorerade att Jake sprang efter.
"Tack", andades jag till busschuffören.
"Ingen orsak." log hon och gasade.
Jag satte mig vid fönstret och lutade mig mot det kalla glaset. Tårarna rann ner för mina kinder.
Fan heller att jag alltid fick idioter på halsen. Jag ringade till Max.
"Brorsan, släpp inte in Jake i huset, vi har gjort slut, han var otrogen", sa jag i snabbföljd.
"Va?" Sa han.
"Ja..." grät jag.
"Kom hem och förklara", sa han.
"På väg." viskade jag och la på.
*
Det blev en sömnlös natt, dels på grund av Jake och dels på det som hänt under middagen. Så fort Justin hört att jag nu var singel började han genast sluta vara "sur" på mig. Vi pratade hela tiden och hade jättekul. Det var som han glömade att Jeremys begravning var imorgon.
Det knackade på dörren.
"KOM IN!" Ropade jag. Max kom in.
"Tja", sa han.
"Hej." mummlade jag.
"Jag och Justin kom på en hämdplan", sa han.
"Va?" Sa jag och fnissade till.
"Skirv en sång." sa Max.
"Ke?"

Nästa morgon satt jag mig genast för att skriva låten.
"I probely should't say this..." försökte jag. Tillslut var den klar. Exakt samtidgt då vi skulle gå till Jeremys begravining.
När vi var där och stod vid kistan och alla grät, då började jag sjunga, jag vet inte vad det kom ifrån.
"Du sa det skulle ordna sig att allt skulle bli bra, men du lämnade världen och du lämnade oss kvar, allting ser inte lika dant ut utan dig, det finns stunder då han inte orkar mer, jag ser hans smärta, det är bara jag som ser, han orkar inte det vet ej jag om jag gör det heller, nu gäller det att samla mer ork, att samla mera mod. Du valde inte detta men du blev fri, du blir saknad av världen, det kommer du att alltid bli, du var en människa som ville alla gott, men den som gjorde detta hade inte förstått, jag önskar han förstått, han borde gett dig kärlek istället för hat, men nu är det försent, du är borta nu och kommer inte tillbaks, jag önskar jag var där, gav dig en hjälpande hand."
När jag  var klar tittade alla på mig.
"Tack", viskade Justin i mitt öra.
Nu bar det av till at hämnas på Jake Wood...