Storys About Justin Bieber

Justin's perspektiv
Jag hade pratat med Jazmyn i flera timmar nu, hon sa inte så mycket, bara: "Bieber, pappa död! Bieber komma hem!"
Jag hade svarat att jag kommer om cirka åtta timmar, så länge var hon och Jaxon hos Chaz, hans mamma, pappa och kusiner var där. Chaz hade berättat att hans kusin Erin som var 17, som vi, älskade småbarn, jag hade hört i bakrunden hur en tjej fräste till Chaz men jag hörde inte vad hon sa för att han skrattade.
"Jag måste lägga på nu Jazzy", sa jag mjukt. 
"Bieber komma!" Grät Jazmyn. I bakrunden hörde jag samma tjejröst som fräst åt Chaz, nu säga att Jazmyn på ett tilltalande och lugnande sätt att "Bieber kommer snart, men nu måste Jazzy lägga på luren". Tillochmed jag blev lugn av det, och det hade definitivt inverkan på Jazmyn. 
"Okej, hejdå Bieber!" Sa hon.
"Hejdå Jazzy!" Sa jag. Sedan klickade det till i luren. Mamma tittade medlidsamt på mig. 
"Justin... det är svårt för oss alla." sa hon och kramade mig. 
"Jag är orolig för Jazmyn's och Jaxon's mamma, hur hon känner sig?" Sa jag med en suck.
"Ja... stackeren..." sa mamma.
"Jag bor väl hos mormor och morfar, eller?" Sa jag.
"Ja det var väl tänkt så." sa mamma.
"Bra", mummlade jag.
Erin's perspektiv
Jag kramade Jazzy. Hon grät. Igen.
"Såja, det blir bra, Bieber kommer snart." viskade jag.
"Bieber komma nu!" Gnällade Jazzy. Jag suckade och smekte hennes hår. Enda sedan hon, Jaxon och deras mamma kommit hade jag och Jazzy fått bra kontakt. Hennes mamma hette faktiskt Erin, precis som jag, det var ganska ironiskt enligt mig. (istället för att säga Erin till Jazmyn's mamma så säger jag Jazzy's mamma, okej?).

Jazzy's mamma kom in med Jaxon i famnen.
"Hur går det Erin?" Frågade hon.
"Bra." sa jag. Jazzy's mamma log mot mig. Hon var så snäll mot mig jämt, min egen mamma ville jag knappt tänka på...
Att hon var som hon var är en av anledningarna till att jag och Max alltid är hos Chaz varje sommar. Vi är knappt hemma... våra föräldrar vill inte veta av oss... på grund av olyckan för sju år sedan, de både skyller allt på oss, jag jag vet att det inte var Max fel, det var mitt... bara, bara, bara mitt...
"Kan vi leka?" Frågade Jazmyn. Jag och Jazzy's mamma log.
"Jadå", sa jag.
*
Så fort Justin klev ur bilen kastade Jazmyn sig i hans famn. Han kramade henne tillbaka. Jag såg att han grät, jag förstod varför...
"Bieber!" Skrattade Jazmyn. Justin höll om henne hårt.
"Hej", sa jag blygt.
"Hej, du måste vara Erin!" Sa han och höll fram sin hand. Jag nickade och tog den. Vi skakade snabbt hand. Olive, Ryan och Chaz kom ut från huset.
"Hej bro!" sa Ryan. Justin släppte ner Jazmyn och gav Chaz och Ryan varsin killkram.
Olive och han skakade hand.
"Jag är så ledsen Justin, det var hemskt att hitta honom död", sa jag. Justin tittade undrande på mig.
"Va?" Sa han.
"Ja, det var jag och Olive här som hittade honom." sa jag. De andra rodnade.
"Varför sa inget något?" Frågade Justin argt.
"Azzå..." började Chaz.
"Var hittade ni honom?" Frågade Justin tillslut.
"I en undervattensgrotta en bit bort från stranden." sa jag.
"Hade han några sår? Hur dog han? Vad hade hänt?" Sa Justin misstänksamt.
"Inga sår vad jag minns... men när jag tänker efter så hade han röda märken kring halsen, som om någon strypt honom..." sa jag eftertänksamt.
"Ja! Det såg jag också! Men jag tänkte bara på att en död man var i samma rum som  jag!" Sa Olive och rös.
"Då måste han blivit mördad..." sa Justin.
"Han var inte där när jag och Olive kom in i grottan, det var som om han ramlade ner från himlen." sa jag.
"Eller hur!" Utbrast Olive.
"Kan ni visa mig stället där ni hitta honom?" Frågade Justin.
"Varför?" Sa jag.
"Jag vill bara kolla lite saker",
"Visst, kom! Vi behöver badkläder då!" Sa jag.
"Okej." sa Justin. Jag och Olive gick in och Justin letade igenom sitt badgae efter sina badkläder.
*
När vi kom in i grottan kändes det vemodigt, konstigt liksom. 
"Okej, var låg han?" Frågade Justin stelt.
"Där!" Sa jag och simmnade fram till stället där Jeremy legat och flyttit.
Vi klättrade upp på klippan där vi suttit när Jeremy kom.
"Har var vi när Olive såg honom", berättade jag. Justin svarade inte utan bara nickade.  
Jag tittade upp och såg något som jag aldrigt lagt märke till förr. Ett hål i taket av grottan.
"Kolla hörni!" Sa jag och pekade.
"Det måste vara därifrån han kom!" Sa Justin.
"Det har aldirg varit där förut!" Sa Olive.
"Nej..." sa jag. Olive hade rätt, aldrig hade jag sett det hålet förut... det var så... mystiskt...