Storys About Justin Bieber

(Zoeys pappa heter Adrian Martin)
"Pappa!" ropade jag överlyckligt och gav min pappa en stor kram. Han kramade mig tillbaka och jag tror att vi båda grät av glädje.
"Åh jag har saknat dig gumman!" utbrast han. Sedan gav han de andra varsin kram också, vi alla hade saknat honom.
Vi gick in och Zillas festmåltid startade. Zelda och Zally var bara här tillfälligt, imorgon skulle de till Sibbireien eller något sådant, de är sådana, reser mycket.
Men som tur är ska pappa börja bo och försörja oss, det skulle bli skönt att ha en riktig förälder som tar hand om en.
Lite senare skulle Matt och Justin komma över så pappa skulle få träffa dem, få se vilka de är liksom.
De kom samtidigt och hälsade överväldigade på pappa.
"Trevligt att träffas Mr. Martin." log Matt och pappa såg ut att gilla honom med en gång.
"Säg Adrian om du vill", sa han och flinade.
"Okej." sa Matt. Han la armen om Zilla och hon pussade honom på kinden. Sedan hälsade pappa på Justin.
"Hej Mr. Martin." sa Justin och log stelt.
"Hej", sa pappa. Jag och Zilla utbytte en blick, pappa betraktade Justin ganska ogillande, det bådade inte gott.
När alla satt i vardagsrummet och pratade tog pappa med mig ut i hallen.
"Zoey... vi har precis träffats efter en lång tid och du presenterar mig för din pojkvän... och... jag gillar honom inte." sa han tveksamt.
"Varför inte?" suckade jag. Det kändes som pappa aldrig varit i fängelse, vår "far och dotter relation" var tillbaka som ingenting hade hänt.
"Han är Justin Bieber, en super känd liten unge som skulle kunna krossa ditt hjärta hur lätt som helst!"
"Matt är faktiskt också känd", protesterade jag.
"Men inte lika! Jag vill inte att du ska bli sviken."
"Pappa. Justin skulle aldrig..."
"Jaså inte? Tillochmed jag vet om att han var otrogen med Selena Gomez för inte så länge sedan!"
"Men det var ju inte hans fel! Dessutom skulle han inte göra om det."
"Lilla vän, det klart att han skulle!"
Jag suckade och gick ut i hallen.
"Vart ska du?" undrade pappa och gick efter.
"Jag ska bara ta lite luft, jag kommer snart", mumlade jag och satte på mig mina skor, sedan gick jag.
Luften var sval och skön, jag började springa därifrån.
När jag kommit en ganska lång bit bort fick jag en sparck i ryggen. Jag tippade framåt och slog pannan i trotaren.
"Din jävel." väste någon bakom mig. Jag vände mig om och fick se en brunhårig tjej stå där.
"Vem är du?" frågade jag och reste mig.
"Jag heter Lissa, och du ska göra slut med Justin! Fattar du det!" skrek tjejen och slog till mig i ansiktet. Något varmt rann ner för min mun, näsblod.
"Aldrig!" fräste jag och började backa från henne.
"Jo! Annars är det slut för dig", morrade Lissa och slog till mig igen, och igen. Jag kunde inte försvara mig trots att jag ville. Plötsligt tog någon tag i mig bakifrån och höll fast mig.
Lissa slog mig i ansiktet, i magen och sparkade mig typ överallt, hårt.
Tillslut sjönk jag ihop och de lämnde mig blöddande på gatan. Men jag svimmade aldrig, någon tog tag i mig och drog med mig ut i skogen, när "någon" släppte ner mig såg jag ansiktet på personen, Lissa.
"Här kan du ligga och ruttna, bitch." fräste hon och lämnade mig.
Den här gången svimmade jag faktiskt.
Några timmar senare
Jag slog upp ögonen och insåg. Det smärtade i kroppen men jag brydde mig inte. Jag reste mig upp och började gå. Efter en halvtimme kom jag ut ur skogen och ringde efter en taxi.
"Vart ska du?" frågade chaffören(stav). Jag sa min adress  och han körde mig dit. När jag kom fram var ingen där så jag gick upp på mitt rum. Utan att veta varför packade jag min resväska, tvättade mig i ansiktet, byte kläder och sedan tog jag bilen till flygplatsen.
Adrian Martin (några timmar tidigare)
Vart hade hon tagit vägen? Att ta lite "luft" tar inte en timme... jag såg att de andra också hade börjat bli lite oroligare, vi väntade i en timme till sedan gick vi ut och letade.
Men vi hittade henne inte, vi letade, letade och letade. Men ingen stans var min lilla flicka.
När vi kom hem satte jag mig i soffan.
"pappa..." viskade Zandra och satte sig bredvid mig.
"Vart är hon?" frågade jag.
"Jag vet inte." suckade hon och kramade mig.
"Vart är min lilla flicka?!" skrek jag och mina andra döttrar kramade mig också. 
Zoey (nutid)
Jag satt på ett plan till Miami med ett leende på läpparna, bredvid mig satt Donna, Lesslie och Effie, jag hade ringt dem och utan att tveka hade de följt med, vi skulle till Miami och festa som man gör i vår ålder!
"Vi går nu ner för landing, spän fast säkerhetsbälterna och dra upp alla gardiner(vet inte hur jag ska säga)."
Efter tio minuter hade vi gått av planet och vi stod mitt i Miamis flygplats.
Våra väskor kom som tur var först så vi kunde gå ut från flygplatsen.
Vi chekade in på vårt hotell, fräshade till oss och sedan stack vi ut för att ha kul!
Justin
Jag hade ringt henne säkert tio gånger och äntligen svarade hon.
"Justin sluta ring." suckade hon.
"Vart är du?!" utbrast jag.
"I Miami", svarade hon.
"Va?! Med vem!?"
"Effie, Donna och Lesslie, jag kan inte prata nu! Vi för höras sedan när jag kommer hem! Hejdå!" sa hon och la på.
Jag berättade för de andra och de blev lättade. En konstig sak var att det bara var jag som ville hämta hem henne. De andra sa att vi skulle låta henne hållas.
"Hon är sjutton och får göra vad hon vill, dessutom är hon med kompisar så det är ingen fara!" sa Mr. Martin lättsamt och de andra sa ungefär samma sak. Jag blev verkligen förvånad.

---

Så.... kommentera!! förlåt att jag inte skrev något igår men jag var med kompisar!! <333 Och inget i förrgår heller hehhhee, men jag sov över hos en kompis! Kanske skriver ett till idag! Kommentera för mera!