Storys About Justin Bieber

Erin
"Talangjakt?" sa jag osäkert.
Justin nickade ivrigt.
"Du sjunger jättebra! Ta en av låtarna du skrivit själv." sa han och tog min hand.
"Ja! Då kan jag också sjunga något." sa Olive.
"Lova." sa jag tjurigt.
"Jag lovar." sa hon.
"Okej då."
"Jaaa! Tack älskling!" vrålade Justin.
"Men om det blir katasrof av det här så är det ditt fel." sa jag. De andra skrattade åt mig.
***
Jag hade bestämt mig för att skriva en ny låt till talangjakten men jag visste inte vad den skulle handla om. Men en sorglig låt skulle jag ta i alla fall.
Jag satte på en video från när jag var yngre. Kanske femton. Jag och Max satt i soffan och spelade in en video.
"Hej och välkomna till min videoshow!" sa Max och log tillgjort.
"Din video show?! Det är ju vår!" gnällade jag. Jag slog honom på axlen och han började kittla mig. Vi både kiknade (stav) av  skratt.
Jag stängde av. Jag kunde inte se på den. Sedan började jag skriva. Penna flög fram över pappret och plötsligt hade jag en sång i handen.
Snabbt gick jag ut till Justin och berättade att låten var tillägnad min bror och sedan sjöng jag den för honom.
"Var det bra?" frågade jag oroligt.
"Underbart! Du kommer vinna!" sa han och kramde mig.
"Tack..." viskade jag och pussade honom på munnen.
Olive kom in. Hon såg väldigt upprymd ut.
"Något nytt?" undrade jag.
"Jag har upptäckt min sång röst!" kvittrade hon och vi skrattade. Sedan sjöng hon en väldigt vacker låt som hon själv skrivit, påstod hon.
"Vad heter den då?" sa jag.
"Skyscraper såklart." log hon.
"Den var super!" sa Justin.
"Ja, faktiskt." höll jag med.
***
Det var dags för talangjakten. Jag och Olive hoppade omkring bakom scénen och väntade på vår tur. Justin hade lovat att uppträda bara för nöjesskull och sedan var det Olives tur och sedan, sist av alla var det min tur.
Justin var precis klar. Han hade sjungt "Mistletoe" och bett mig komma ut på scénen och sedan hade han kysste mig mitt framför alla fans, föräldrar och lärare! Röd som en tomat hade jag gått backstegde igen och Olive hade försökt peppa mig.
"Gör bra ifrån dig bästis!" sa jag innan Olive gick ut på scén. Hon nickade och snart hördes hennes röst överallt.
"Skies are crying, I am watching, Catching teardrops in my hands, Only silence as it's ending, like we never had a chance, Do you have to, make me feel like there is nothing left of me?"
Hon fortsatte och jag var alldels uppfylld av hennes röst. Hon var verkligen bra. När hon var klar applåderade publiken riktigt eldigt. Någon visslade tillochmed.
Och så var det min tur.
"Hej allihop, den här låten har jag skrivt själv och den tillägnar min kära bror Max, så hoppas ni gillar den." Min röst var förvånadsvärt stadig.
(lyssna på låten)


När jag tystnade började alla applådera. Känslan av lycka spred sig i mig tills jag fick syn på vem som stod längst fram i folkmassan och tittade på mig med tårögda ögon. Max. Han vinkade och jag stelnade till.
"Erin..." mimade han. Jag vände mig om och sprang ner från scénen. 
Max kom otroligt nog in backstage (stav) och fick tag i mig.
"Ey du, förlåt." sa han.
"Max..." sa jag och tårarna blänkte i min ögon. Jag ville inte gråta, det var för ofta jag gjorde det. 
"Snälla, låten var så vacker och..." 
"Vem bjöd hit dig?" sa jag vasst.
"Justin." sa han uppriktigt.
"Va?!"
"Men var inte arg på honom", sa Max snabbt.
"Nejdå." sa jag. 
"Bra, men jag vill så gärna sluta fred, snälla, snälla, kan du förlåta mig?" Han såg på mig en lång stund. Sedan nickade jag.
"Ja... ja! Såklart!" grät jag och han omfamnade mig. 
Sedan hörde vi där utifrån.
"En gång till! En gång till!"
"De ropar på dig!" sa Max.
"Gör de?"
"Japp." log han. Tveksamt gick jag ut på scénen igen och alla jublade. 
Sedan började jag sjunga igen. 
 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Sådär... hoppas det gör er nöjda haha <3<3